Munkjacka

Jag har bestämt mig. Jag ska sy sådant som fattas i lillfrökens garderob och inte sådant som jag tycker är roligast att sy. T-shirtar och klänningar behöver hon inte, men jag kommer nog att bryta det när jag fått mitt molntyg.

Tunnare jackor behöver hon, och det här blev den första. Kul var det och jag kommer att sy fler, dock utan huva nästa gång. Är inte helt nöjd med slutresultatet eftersom mina missar är sådana som syns väldigt tydligt. Jag var jättenoga med att mäta, nåla och följa mönstret till punkt och pricka. Fickorna var på millimetern i samma höjd, men när jag sydde fast blixtlåset hamnade den ena fickan ändå några millimeter högre upp än den andra. Det värsta är att jag inte kan komma på var jag gjorde fel och varför det blev som det blev. Annars har jag inte så mycket emot misstag, så länge man lär sig något av dem. Och eftersom jag inte riktigt vet vad jag gjorde för fel har jag svårt att lära mig.

Jag kommer också att välja ett annat tyg nästa gång. Det här tyget är en stjärnvelour från Mjuka Tyger och dels var det svårt att lägga ut mönstret eftersom jag, liksom många andra, fick en tygbit med diverse fläckar och hål och dels har det dragit sig i tvätten så att det är stört omöjligt att hitta trådraken. Det är liksom snett och olika snett på olika ställen. Jaja, lillfröken tycker i alla fall att tyget är coolt, så hon blir säkert nöjd.


Material
Stjärnvelour från Mjuka Tyger. Brun velour till luvan och cerise mudd från gömmorna (=kommer inte ihåg var jag köpte dem).

Mönster
Munkjacka stl. 128 ur Ottobre 4/2007

Positivt
Att jag har testat att sy ännu ett nytt plagg och att det funkade.

Negativt
Att inlärningen uteblev pga att jag har svårt att se vad jag skulle ha gjort annorlunda. Och jag blev tyvärr missnöjd med tygets kvalitet.

Lillspökets Fleecejacka

Jag har sett att några stycken sy-bloggare har sytt upp Lillspökets Fleecejacka (ur Ottobre 6/2007) i stummare tyger och tyckte att modellen var så himla fin.

Som tur är, har jag en systerson i rätt storlek, härligt brun manchester och massor av underbart kanintyg som kommer att matcha varandra så fint. Så jag satte igång att klippa, fundera och sy. Har aldrig sytt en jacka förut och det där med fodret och vändandet gjorde verkligen att man fick hålla tungan rätt i mun ;-)
Men nu är den klar! Och jag tycker faktiskt att den blev jättefin.





Det fick bli en kaninapplikation istället för en spökapplikation, som det är i orginalmönstret.
Knapparna är från en rock som min pappa haft för länge sedan.



Manchestertyget hade mamman till systersonen med sig hit och tyckte att det kunde man väl sy något fint av och kanintyget är från jnydesign.